En snickare i Uppsala kan hamna på en hel del olika projekt under sitt yrkesverksamma liv. Därför krävs det både kunskap och en stor portion kreativitet.
Redan när Lasse var barn hade han haft ett stort intresse för att bygga och skapa med sina händer. Han var uppvuxen på en liten avstyckad gård utanför Uppsala och hade föräldrar som alltid hade haft något för sig där hemma.
Det kunde vara ett förråd eller ett staket som skulle byggas. Eller så kunde det vara något mer konstnärligt, som att bygga ett vackert ros-torn till trädgården. Och fanns det inget att göra så hittade han på något. Det blev inte alltid snyggt eller rätt, åtminstone inte när han gjorde projekt före tonåren. Men med tiden hade han blivit mycket skicklig på allt inom snickeri.
På grund av hans glädje inom träarbeten kom det inte som någon chock när han berättade för sina föräldrar att det var snickare som han ville utbilda sig till. Trots allt var det något som han redan hade gjort i många år. Och dessutom något som han verkligen såg en stor glädje och tillfredsställelse med.
Lasse var inte en av de bästa i sin klass under grundskolan. Men han hade ändå ämnen som han tyckte mycket om. Och det var allt som hade med kreativitet eller uträkningar att göra. Han tyckte till exempel om att själv göra ritningar och att skapa något som inte enbart var snyggt utan också hållbart.
Troligen var det på grund av sin hängivenhet som han fick ett jobb direkt efter skolavslutningen. Det blev inte ens ett sommarlov innan allvaret började. Som första projekt hamnade han som snickare på byggnationen av ett fritidshus utanför Uppsala.
För att få ut det mesta möjliga av Lasses kunskap valde arbetsgivaren att låta honom göra alla synliga detaljer i byggnationen. Som fasad, foder runt fönster och dörrar. Men han fick även kreativ frihet att göra staket och grindar som skulle vara lite speciella. Och som inte skulle gå att hitta på något annat hus i trakten. Allt enligt direktiv från beställaren.
Läs mer här: https://www.snickareuppsala.nu/.